TACK!
Ho Chi Minh och så hem
Man glömmer hela tiden vad det är som händer. När vi var på Mekong så provsmakade Ronny ormsprit. Han tyckte väl att det var sådär. Jag sträckte mig till att smaka på den färska honungen med bina surrande runt. När vi var uppe i Saigon Skydeck skulle vi betala entré. Killen sa att det var billigare om man var 65 år. Ronny hakade på det och sa att han nästan var det, sa att han var 64 och fick rabatten som pensionär.
Vi har varit på guidad tur i dag med. Det var till tunnlarna utanför stan, med ett stopp vid en mycket viktig verksamhet längs vägen. Här arbetar de som fått ett funktionshinder efter det att deras mammor på något sätt blivit förgiftade under graviditeten när kriget pågick mellan 1957-1975. De tillverkar olika konstverk med äggskal, snäckor och färg. Så fint och så pilligt arbete. Blev en liten tavla med hem med.
Tunnlarna var väldigt intressant. Tänk vilket arbete och påhittighet men samtidigt skräcken man måste ha känt under kriget. Ronny vågade sig ner och krypa i tunnlarna som var mörka och trånga. Jag höll mig på marken och nöjde mig med att kika lite i dem. Turisttunnlarna är vidare, ca en meter, än originalet som var ca 40 centimeter vida. Vår guide hade lite bråttom och kändes lite stressad men det fick gå det med.
Vi hade några platser till i centrum som vi ville titta till och det gjorde vi under eftermiddagen. Det var operahuset och People Committee Hall där Ho Chi Minh står staty framför i parken. I parken kom några ungdomar från Vietnam fram och ville intervjua oss. Tror de tränade engelska eller att de gick någon guide utbildning. Dålig engelska och frågade om Hanoi.
Sista dagen i Ho Chi Minh tog vi en promenad till marknaden. Finns mycket fint men man blir attackerad av säljarna så man vill bara fly därifrån. Blev inget köpt utan vi gick en bit till och satte oss med lite fika. Rätt som det var, mitt i stan, kom där en tupp och en höna på andra sidan gatan.
Nu har vi gjort Vietnam från norr till söder. Det blev inget Laos eller Kambodja men vi känner oss nöjda ändå. Det är så stor skillnad från norr, där gamla traditioner lever kvar på gott och ont och till söder, där vi känner att västvärlden har kommit långt in i samhället.
vi valde att flyga istället för att gå hem. Även om flyget tar tid det med.
Efter 28 timmar på resande fot med taxiresa, mellanlandningar och byte av flygplan och så tåg är vi hemma på Svenstorpsvägen igen. Känns konstigt att vi varit borta i en månad. Känslan är som vi bara varit borta ett par veckor max.
När jag funderar på Bau, vår guide i Sa Pa, som inte hade några funderingar eller drömmar om att resa eller flytta från de gamla traditioner hon levde i, så känner jag att det hon har är mycket lugnare och tryggare än om hon skulle flytta till Ho Chi Minh. Fast jag tycker att det är förlegat och tufft hur de lever där i Sa Pa.
Tack för oss för denna gång!
Ho Chi Min
Vår sista dag i Nha Trang blev det strandhäng. På hela resan har vi endast haft fyra sådana dagar och det var ju inte solsemester vi skulle på. Men sista dagen på Nha Trangs strand blev det inget bad. Efter natten regn och blåst var stranden som en soptipp och vattnet likaså. Jag förstår inte de som gick i och doppade sig när sopor flöt omkring dem.
Klockan 22.26 skulle nattåget till Hi Chi Minh gå och vi var redo redan vid åttatiden. Vi åkte taxi till stationen, även om det inte var så långt så var det fruktansvärt varmt. Försökte undvika det som gjorde oss svettiga.
Vi hade bokat via nätet och hoppades bara att allt var rätt och riktigt. Jo då, allt under kontroll. I bokningen önskar vi få underslafen till oss båda, men se det fick vi inte. Det var två vietnamesiska damer som hade fått dem. Vi fick snällt hoppa upp på överslafen. Hade bokat någon form av VIP och vi kom fram till att det bestod i att vi fick en plastkasse med rent lakan, örngott och ett påslakan. I påsen fanns också en öl, en Coca-Cola, två vatten, två pappmuggar, två små kex, en karamell och våtservett till oss båda. Alltid något när man är VIP. Tåget drog igång och vi bäddade och la oss på våra slafar. En del sova har det blivit men det har skakat och svängt en hel del med.
Framme ca klockan sex, en taxi till hotellet och där får vi besked att vi kan få vårt rum först klockan tolv. Så innan vi fick vårt rum har vi hunnit äta två frukostar, titta på veteran krigsmuseet, kolla in Independenc Palace, Ben Thanh Market (där Ronny köpte två t-shirt), sett Cathedral Notre-Dame utvändigt och även gått drygt 14500 steg.
Efter incheckning var det att duscha av resdammet och ta en liten powernap för att orka med eftermiddag och kväll. Vi började med att gå till Ho Chi Minh museet, vilket var stängt på måndagar fick vi veta när vi kom dit. Ja ja, vi fick se utsidan. Sedan gick vi in mot centrum igen för att titta på Saigon Skydeck. När vi hittat det beslutade vi att först gå och äta och sedan ta oss upp de 46 våningarna för att se Ho Chi Minh i dagsljus och sedan i skenet från all belysning.
Mekong deltat blev dagens utflykt. Lyxade till det och bokade för liten grupp heldag. Det innebar en grupp på 13 personer, buss ca två timmar dit, båttur, se tillverkning av och provsmaka kokosgodis, sedan vidare till olika platser gåendes och med båt för att smaka öns frukter, te med pollen och honung och sedan lunch. Vår guide berättade om ön och Mekongfloden medan vi åkte bussen och under tiden på ön.
Stannade på väg tillbaka till Ho Chi Min på en vacker Pagoda. Vi har inte varit på någon större under vår resa då vi hade som mål att hinna med Angkor i Kambodja. Men det kommer vi inte hinna så att vi fick se denna var bra.
Finns Backpacker kvarter här i Ho Chi Min och klart har vi varit där med. Ätit och tittat på livet där. Träffade på ett ungt par från Australien som varit iväg i en månad och som skulle vara borta sju till. Spännande liv.
När vi var på väg hem hamnade vi i storbildssändning av en U23 mellan Vietnam och Thailand. Inte en storbild på torget utan sex styck som stod uppställda så publiken kunde sitta framför och titta. Häftig!
Lite först och sedan Nha Trang
Vid frukost har vi en fin utsikt från våning 15 ut mot strand och hav Men vart de bilderna har blivit av vet jag inte just nu.
Vi började se över vår sista vecka och kom fram till att vi skulle korta med en natt i Ho Chi Minh och ta en till här i Nha Trang. Men eftersom vi inte trivdes riktigt med hotellet så blev det byte och två nätter på ett nytt ca 600 m från det andra. Nu har vi både fönster med ”havsutsikt” och fönster inne mot toa och dusch.
Vi har varit på båttur med Funky Monky och snorklat, dykt, ätit gott och sett lite spännande saker på havet eller i det. Ronny var den djärve som vågade prova på dykning. Jag höll mig till snorkling vilket jag inte provat på innan heller. Var en rolig båttur men att man förknippar Sverige när det gäller musik med Små Grodorna är väl inte så bra. Detta upptäckte vi då alla nationaliteter som var med på båten fick gå upp på en sen och medverka i en låt som förknippades med landet. Det var från Ryssland, Indien, Korea, Hongkong, Australien, Kina och vi från Sverige. Vårt uppträde med Små Grodorna kanske kommer i en filmsnutt framöver. Skall få den från ett ryskt par som var med på båten.
Lite Happy Hour
Lite vi glömt och så Da Lat
Ni som känner Ronny vet att han inte har så bra lokalsinne. Följande hände när vi var i Sa Pa på vandringen. Vår guide Bau hade åkt hem och vi var på vårt fina Homestay, hade duschat och jag kände att jag behövde lägga mig några minuter efter dagens vandring. Detta var omkring kl.16 och det hade inte mörknat än men dimman började komma. Ronny ville gå ut och se sig omkring lite utanför och så gjorde han. Jag vaknade strax innan kl. 18 och tittade på min telefon. Martina hade ringt tre gånger med kort mellanrum och min telefon var på ljudlöst. Blev orolig och tänkte att jag skulle skicka ett mess till henne och höra vad som hänt. Öppnade mess och såg att äRonny skickat meddelande, först kl.17.22 ”Vill du möta mig på vägen vi kom ifrån hittar inte hem” och sedan kl. 17.58 ”Batteri slut”. Jag flög upp, tittade ut och där var det mörkt och dimmigt. Vad gör jag nu? Gick ut för att se om jag kunde se något. Inget! Bau har åkt till sitt och vart finns värden för vårt boende? Hittade honom och fick fram ”My husband has gone out and cannot find back. The host says that I will send a message that he will photograph where he is and send it. I answer then that he cannot because he has empty batteri”. Han går för att hämta ytterkläder och jag gå ut igen. Tittar till höger och sedan till vänster. Där står en skuggfigur Ca 20 meter från vårt Homestay. Jag ropar Ronny och det är han. Jag var nära ringa SOS International men som tur var hejdade jag mig. Tyvärr ingen bild som beskriver detta.
Jag har berättar om min vurpa på skotern men inte visat mina skrubbsår. Skrubbsår som har väckt mycket uppståndelse här på gatorna. Tillslut har Ronny börjat teckna som han kör skoter med händer när någon tittar på mina sår på benet. Det har varit många frågor och blickar vill jag lova.
Vi har haft två och en halv dag i ett härligt Hoi An och har två dagar kvar innan vi drar vidare söderut. Dag tre blev det att åka iväg och testa Basket boat. Bilderna talar för sig själva om denna utflykt.
När det var som varmast på dagen så planerade vi för vart vi reser vidare. Efter det att vi pratat med en i personalen på hotellet, så föll valet på Da Lat. Fick information att det skulle vara väldigt fint med mycket grönt och blommor. Blir nattbuss dit och hotell har vi bokat för en natt. Kanske blir fler om vi känner att vi inte hinner med utbudet som finns där.
Vaknade flera gånger under nattbussturen men när det började ljusna var det svårt att somna om. Inte för att det var ljust utan för att det var så vackert utanför. Soluppgång bakom höga berg. Hade det gått hade bussen gärna fått stanna till en stund.
Med facit i hand skulle vi haft en natt mindre i Hoi An och ingen alls i Da Lat. Vår buss skulle gå först kl. 17 från hotellet och fick lämna rummet kl. 12. Blev en dag att bara vänta in tiden så den kändes lite outnyttjad.
Så var Da Lat. Rörigt, stimmigt och högljutt. Den där grönskan och det vackra såg vi inte till där vi gick. Svårt att hitta på gatorna och alla sevärdheter är utanför stan. Har letat efter en bokningsbyrå för rundturer men inte hittat någon och de vi hittade var stängda. Vi har gått här och strosat men inget mer. Sett en del fint som vi fått med på bild. Denna stad känns som större och finare hus, man har finare bilar och skotrar.
Höjdpunkten var när en äldre kvinna försökte sälja en Ullaredskasse till Ronny.
Hoi An några dagar
Måste börja med att berätta vad vi betalade för två nätter med frukost, upphämtning i centrum när vi kom, en lunch var och en middag var, dryck till maten, hyra av två skoters under en dag, tvätt av våra kläder och Ronnys skor, fixa transporten till vårt nästa resmål och köra oss dit bussen gick från på morgonen. Ca 440 kr.
Vår transport från boendet i Phong Nha till bussen som tog oss söder över.
Blev ett beslut under kvällen att vi skulle åka till Hoi An på morgonen dagen efter. Vi ändrade därmed vår tanke att spara dagar med nattransport till ny plats. Vår fantastiska värdinna på Palafita Bungalows fixade buss som vi hoppade på en liten bit från dem och den tog oss först till Da Nang. En resa på ca sex timmar. Det var en liggbuss detta med. Tror inte det finns några sittbussar som går långa sträckor. Sedan flyttade vi över oss till en liten lokal buss utan AC bara TD. Med denna åkte vi ca en timme fram till Hoi An. Det där med tuta och kör är inte bara ett talesätt här utan verklighet.
Hotell var bokat och enlig gps så var det endast 900 m. Då vi suttit så mycket under dagen bestämde vi oss för att gå denna sträckan. Trafikmässigt var det som i Hanoi, men vi kom fram dit vi skulle.
När vi fått vårt rum, fyra trappor upp utan hiss, installerade vi oss och sedan gick vi ut för att äta. Åt en mycket god middag som bestod av en portion kött, pommes och sallad och den andra portionen vad stekt ris med kyckling och grönsaker. Till detta tillkommer tre lokalproducerad öl som kostar 1,20 st. Hela middagen gick på 54 kr.
Dag två har vi haft stadsvandring på egen hand. Karta och entrébiljetter till olika kulturella delar så löste vi det utan guide. Mycket att titta på och mycket intressant. Vi var inne i en lite fabrik där man förvandlar enkelt porslin till verkliga skönheter och det gör man för hand. Första stoppet var hos barberaren så Ronny blev rakad.
Här kommer lite av allt vi sett. Svårt att förmedla i bild hur det är.
Det var väldigt lite folk på gatorna, vilket var skönt när man skall strosa runt och titta sig omkring. Kan vara så att man var vid stranden eller på utflykter eller att man tyckte det var för varmt, för varmt var det. Siesta på eftermiddagen och sen ut och se kvällslivet. Alldeles för mycket folk ute då men stämningen och alla lyktor som lyste var härligt att känna och se på.
Dag tre i Hoi An har vi haft strandhäng. Hyrde cyklar och cyklade de ca fem kilometer det var till stranden. Gäller att ha koll på trafiken även när man cyklar, för något företräde har man inte och så finns det endast handbroms på cyklarna. Inget man är så van vid att endast ha det. Finns en del att titta på längs vägen med.
Vilken härlig surfstrand vi kom till. Lång sandstrand med stora vågor som gjorde att det uppmanades att inte bada. Skvätta lite vid kanten blev det endast denna dag. Känns skönt att det är ok att bli solbränd och att vår kultur tycker det är fint.
Skönt med en lugn dag eftersom vi, framför allt Ronny, varit lite småhängiga behövde ta det med ro en dag. Kvällen blev med lugn, lite mat och sedan till hotellet för att planera lite vad som händer efter måndag. Vad det blir kommer sedan för vi har fortfarande en till två dagar kvar här i Hoi An att fylla med saker och ting.
Vietnam är fint med trevliga och hjälpsamma människor men det är så smutsigt. Man är inte något rädd om det fina man har här. Hoppas folket förstår det snart annars kan man undra hur det skall sluta.
Vår rutt
Nya äventyr
Etter det att vi tittat på vår karta och funderat fram och tillbaka kom vi fram till att vi skulle åka från Halong Bay till Phong Nha. Då var det bara hur vi skulle ta oss dit och vi hoppas att det inte blir med nattbuss igen. På med ryggorna och traska några kilometer in på en informationsbyrå och frågade om alternativ till resa. Det var att först ta oss till Hanoi och sedan tåg till Dong Nhi och därefter buss till Phong Nha eller nattbuss från Halong Bay och sedan buss från Dong Nhi till Phong Nha. Tyvärr tog vi nattbuss denna gången med och det innebar 11 timmar liggandes i ett smalt säte med endast ett stopp för att röra lite extra på sig och gå på toa.
Strax innan fem på morgonen blev vi avsläppta i Dong Nhi och vi hade ingen aning om vart vi skulle gå för att hitta bussen som skulle ta oss till slutmålet. Google maps är bra att ha när det uppkommer situationer som denna. Sökte på busstation och sedan traskade vi på mot den, men vi kom inte så långt förens det kom en buss och de hojtade ut genom fönstret Phong Nha. Vi sa yes och hoppade på utan att verkligen veta om det var rätt buss.
EDet var rätt och vi kom fram till Phong Nha vid sextiden, jaha vad gör vi nu? Vart ligger vårt boende? Kan vi gå dit? Vilket håll är det? Blev frukost på stället som låg just där vi hoppat av och medans vi åt sökte vi svar på frågorna vi hade. Vi kunde inte gå för det skulle ta drygt en timme trots att det enligt beskrivningen endast var drygt en kilometer från centrum. Hittade ingen som kunde säga om det gick någon buss dit. När vi stod där lite vilsna kom det fram två män och hjälpte oss. De ringde vårt boende, då var ca kl. 8 och incheckning först kl. 14. Fick svar att de skulle göra vårt rum redo och att någon skulle hämta oss där vi var. Vilken service! Väl på plats vad det dusch och sova en stund som gällde.
Fixade med packningen och lämnade kläder för tvätt, som även det går att göra här på vårt boende, sedan var det dax för lite lunch och fundering på vad vi skulle hitta på under eftermiddagen.
Mitt i lunchen var det webcam med övriga familjen. Fick sån av barn och barnbarn på min födelsedag. Tack älskade ni!
Vi lånade cyklar och cyklade in till centrum med mycket att titta på längs vägen. Blev en fika och sedan cyklade vi tillbaka igen.
Kvällen vid vår bungalow var härlig med massor av djurläten runt oss och inte bilar eller mopeder som låter och tutar. Avslutade kvällen med tårta och vin för man måste ju fira när man fyller år.
I dag har vi bokat skoters för att se oss omkring lite utom centrum. Vi har varit vid Botaniska trädgården som skulle bjuda på fint vattenfall där man kunde bada. Så fint var det inte så det gick att bada men fint ändå. Därefter körde vi till 8 ladies cave som är en grotta där åtta kvinnor gömde sig efter de gjort insatser under kriget. Får leta mer fakta om det sedan. Var en stilla plats som man blev lite tagen av.
Nu skulle vi köra runt reservatet som man kan göra. Vid ett ställe bad jag Ronny vänta så jag kunde köra fram en bit och sedan filma när han kom körandes. När han kom fram låg min skoter på marken och jag stod jämte med skrubbsår på benen och på höger arm. Rullgrus i kurvan som fällde mig. Tur att inget blev brutet. Fram med förbandsväskan och tvätta av lite, sedan körde vi vidare.
Vi körde och körde och körde tills vi kom fram till en bom med STOP och en militärklädd man som viftade bort oss att vi måste vända om. Vända om och köra hela vägen tillbaka på 3 mil slingriga, branta på båda håll och guppiga vägar. Vi körde några meter och stannade framför ett stort ganska pampigt hus med stora grindar framför. Efter en mycket kort stund kom en kvinna fram till grinden och vi frågade efter Phong Nha varpå hon pekade mot det håll vi hade kommit den långa vägen. Hon kunde ingen engelska utan det var tecken som gällde. Så fick hon syn på mina skrubbsår och kom ut och visade att vi skulle komma in. Det blev uppståndelse med att ta fram omläggning. Eftersom ingen av de tre som var i huset kunde engelska ringde de en bekant som jag fick prata med. De var oroliga för att jag inte skulle kunna köra själv och så undrade de om vi var hungriga. Tackade nej till mat eftersom vi fick veta att det skulle ta mellan 2-2,5 timme att köra för oss till Phong Nha och klockan var redan 15.40. Vi tackade så mycket och begav oss iväg med tanken ”bara bensinen räcker”. Det gjorde den och vi kom till centrum på ca 2 timmar. Eftersom vi inte ätit sedan frukost blev det mat i centrum.
Halong Bay
Det blev tid för att gå till busstationen och att hoppa på vår nattbuss till Halong Bay. Nattbuss med sovmöjligheter skulle det vara men ack vilka. Korta, smala och hårda britsar som ej gick att fälla helt ner, så varje gång bussen bromsade in häftigt och det gjorde den ofta, kasade man fram och fick rätta till sig igen. Inte mycket sömn här inte och tack Madde för tipset om ljudbok. Den kom till nytta denna resan. Vi hade fått information att vi kunde vara kvar på bussen till kl. 06.00 och sova vidare. Tji fick vi! Klockan 2 tändes bussen upp och chaffören började hojta att vi var framme i Halong Bay och att vi alla skulle gå av där vi var, och var var vi?
Det var åtta personer som var strandsatta på en gata i Halong Bay och ingen av oss visste var vi skulle tavägen. En man som mötte bussen blev sur när vi började ställa frågor om var olika platser låg, så han stack därifrån. Ronny stoppade en taxi och med googel translator fixade han så vi kom till hamnen där båtarna skulle gå ifrån och två tyska tjejer delade taxi med oss. Ca 50 kr för resan på 13 km. Då var vi i alla fall i hamnen men klockan var strax efter 3 och allt var stängt.
Vi hade ännu inte bokat någon båt för vår tvådagarstripp, Så fram med Hotels sida och bokningen blev gjord, dessutom unnade vi oss lite extra lyx. Sedan blev det lite uteliggarliv några timmar tills de öppnade vänthallen och matställen. Samtidigt som vänthallen öppnade började busslast med Kineser välla in och det var säkert mellan 20-30 bussar om inte mer. Vi förstod sedan att de skulle med båtar på dagstur.
Frukost som bestod av två stekta ägg, bröd utan smör och pålägg och kaffe till ett pris av ca 40 kr. Mätta och belåtna började vi försöka få fram var vår båt skulle gå från, och det var inte lätt. Eftersom vi bokat så sent fick vi inte all information direkt med bokningen så som kajplats m.m. I informationen vid hamnen kan man nästan ingen engelska och även om vi visade fartyget på bild och dess namn visste de inget. Samma gällde de två tyska tjejerna som skulle med en annan båt. Vi fick samarbeta och lägga ihop olika informationer vi fått och sen var det till att börja traska och hoppas på det bästa. Vi kom fram till ett café och frågade där genom att visa bild på båten och dess namn. Killen som vi frågade sa med en gång att vi skulle till kaj 21 och att tjejerna med var åt rätt håll. Skulle endast vara ca 1 km till och det stod nummer vid kajen. Vi traskade vidare med all packning och vi kom fram till rätt plats, men det var nog närmare 3 km än 1 km.
Vi är på plats vid kajen och vi finns med på deras lista så nu kunde slappna av. Var två timmar att fördriva tills dess att vi fick gå på båten som tog oss ut bland de magiska klipporna och bergstopparna.
Var endast 15 vuxna och en liten kille på ca 1 år som var med på turen förutom besättningen. Ytterligare några nationaliteter kan vi lägga till samlingen med personer vi träffat och pratat med. Nu var det ett par från England som var i vår ålder, ett par från Canada i 30-års ålderns och en kille från USA i samma ålder. Trevligt sällskap under det dygn vi var på båten.
Gänget på båten med vår guide här.
Vi fick lära oss att göra färska vårrullar. Mycket gott!
Riktigt mysig båt med rum som hade stora fönster mot havet och bergen. Varje rum hade en stor toalett med stor dusch. Vi har ätit massor med gott hela tiden och varit på ön Tito som är speciell för Vietnams historia, åkt roddbåt in i en öppning i ett berg, som sedan var en stor sjö med öppet tak. Dag två åkte vi till en stor grotta som vi gick genom och beundrade.
Dagar i Hanoi och resan till Sa Pa
Under första dagen i Hanoi tittat vi på mycket men mer finns det som vi vill hinna med innan vi sätter oss på nattbussen till Sa Pa. Sista dagen tittat på ett typiskt tubhus, resterna av porten till gamla Hanoi, en gigantisk marknad med allt man kan tänka sig behöva och inte behöva och så har vi varit på vattenteater. Mellan dessa har vi hunnit med både fika, mat och att packa.
När det gäller resan till Sa Pa så beställde vi den redan hemifrån. Nattbuss de lux med sängar i små hytter. Vi ville försäkra oss om att vi hade rätt upphämtningsplats, så vi gick dit det första vi gjorde på morgonen på torsdag som var vår avresedag. Adressen var till en bokningsbyrå, men ingen var där som vi kunde fråga om upphämtningsplatsen. Gick dit igen efter några timmar men ingen där då heller. Hittade en turistbyrå, som studenter driver, frågade dem och de ringde bokningsbyrån åt oss. Vi hade rätt adress och fick även ett nummer till bokningsbyrån på adressen vi hade. Gick dit igen och fortfarande ingen där. Efter vi varit på vattenteatern gick vi dit igen vid ca kl. 16, då var det bemannat och vi fick veta att vi skulle bli upphämtade vid hotellet ca kl. 21.30 av bussen. Perfekt!
Vilken resa det blev. Kille på moped kom och frågade om vi skulle med nattbussen till Sa Pa och informerade att bussen inte kunde komma fram till hotellet så han skulle ringa en taxi som skulle köra oss plus en kille till som också skulle åka samma buss. Bil kom och hämtade oss. Körde långt iväg så jag undrade vad som var på G. Killen kom och sa att vi skulle följa med honom. Efter en kort promenad kom vi fram till en buss, men den var stängd och ingen chaufför i sikte. Killen fick ringa och då kom chauffören. Strul med vilka britsar vi skulle ha och vårt bokningsnummer hittades inte på listan. Får varsin säng och iväg bar det kl. 22.30 på en guppig, gungig och ljudlig färd. Öronpropparna åkte in efter ca en timme. Tror vi sov lite, men det var ingen djup sömn.
Kom fram kl. 04.00 till ett kallt,blött och mörkt Sa Pa. Satt i väntrummet på busstationen till strax innan 7. På med regnkläder och jaga frukost som vi hittade på ett café där engelska inte funkar. Lite teckenspråk och google translate så kom frukosten fram. Varm baguett med stekt ägg i och grönsaker i med. Till det varmt kaffe. Damen som skötte om caféet tyckte nog vi såg frusna ut, för hon kom med varmt vatten som vi skulle dricka.
Vid kl. 7.20 började vi vandra mot Stenkyrkan i Sa Pa för att möte upp vår guide Bau kl. 8.15. Hon kom och ringde dit sin pappa som tog våra tunga ryggor på sin moped och körde dem till Homestay som vi skall övernatta på mellan fredag och lördag.
Nu började vår vandring. Regn och massa lera som vi halkade på. Började vandra vid kl. 9 och var vid Homestay kl. 15. Mellan det har vi kasat i lera, haft flera andningspauser, haft drickapauser, ätit lunch, sett massa intressanta saker och fått så mycket information av Bau om hur det är i dalen där hon bor.
Homestay är finare än vi trodde. Vi har egen ”svite” och om alla Homestay är som dessa blir det sådana framöver. Vi blev mottagan av det unga värdparet, visade till vårt rum och vad toalett och dusch fanns. Handdukar stod de för vid dusch. Det var en otroligt skön dusch efter den jobbiga, men intressanta, vandringen. Jag (Carina) tog fram sovsäcken och kröp ner, somnade gott och sov nog i ca två timmar. Strax efter 18 var det dax för gemensam middag med de som ville äta och värden. Vi blev två unga tjejer från Tyskland, ett par i 25 års ålder från Holland, värden och så vi från Sverige. Tyvärr mådde värdinnan inte så bra så hon vilade. Ett härligt bord med plockmat så som kyckling, fläsk, grönsaksnudlar, ris, potatis och flera sorters kokta grönsaker. Så gott! Värden plockade fram en vattenflaska som innehöll risvin som man här kallar för Happywather. Det behövdes för vi var lite frusna alla kring bordet. Blev en kväll med berättelser och skratt. Även en del prat om idrott blev det.
En god natts sömn, pannkaksfrulle med flytande honung och bananer och sen var det bara att på vandringen igen. Bau hade förslag på två vägar, en svårare och en lättare, vi valde den lätta idag. Kan säga att den var tillräckligt svår för oss med våra värkande muskler i benen. Även denna dag fick se mycket och höra spännande saker från Bau. Lunch och sedan hade Bau fixat taxi för resan in till Sa Pa och vår bussfärd senare på kvällen till Long Bay.
Skor och byxor som vi fick ta på för nästa dags vandraing.
Vår guide Bau
En dag i Hanoi
Reklam för Brandfast i Vietnam. I dag har vi vandrat runt i Hanoi. Närmare bestämt 29221 steg blev det. Vi har sett mycket historia som både är viktig och hemsk. Vi började med katedralen S:t Joseph, tyvärr stängd så insidan fick vi inte se. Sedan gick vi vidare till Historiska Veteranmuseum med massor från Vietnamkriget. Litet axplock av bilder från krigsmuseumet.
Hanoi Hilton kallades fängelset då det fick namnet av de amerikanska krigsfångarna som satt där under Vietnamkriget. Tror inte de hade det så hemskt som fångar som suttit där innan kriget.
Järnvägsgatan i Hanoi med flera små caféer och så även inslag av höns m.m.
Har sett endast en gågata av alla gator som finns här.
Inte lätt att ta sig över gatorna här heller. Alla fordon tutar en bit från korsningen och sedan kör de bara på. Även om man går på övergångställe och har grön gubbe så måste man passa sig för motordrivna trafiken.
Fick se en dam komma gåendes med sin cykel fullastad med apelsiner i korgar bli lätt påkörd av en bil så alla apelsiner flög ut på vägen. Den som körde på hoppade inte ut och hjälpte till att plocka upp, men många andra runt omkring hjälpte till inklusive Ronny. Jag filmade den goda gärningen.
Finns en nattmaräknad i Hanoi som skall vara något extra. Men det är så att det inte riktigt finns något bestämt när det skall vara öppet. Tyvärr var det inte det denna kväll när vi tänkte besöka den.
Middag blev en nudelsallad på Bun Bo Nam Bo och vi har testar risvodka och äggkaffe med i kväll. Tyvärr inget foto på nudelsalladen men den var god.
Finns en skybar med utsikt över hela stan. Tyvärr var den stängd ikväll efter en regnskur som kom, men vi fick ändå gå upp och titta på utsikten.
När vi gick hemåt fick vi se denna smala upplysta ingång. Här gömde sig en bar med lugn musik och lagom med belysning.
Nu är det på riktigt ...
Genom kontrollen, vi klarade oss, till taxfree. Perfume behövde inhandlas. Sen var det att traska iväg till Gate C37. Inte nog med att det var en bit dit, det var en passkontroll till med tillhörande fotografering. Tror inte man får så lätt att hitta Ronny om man går efter hans bild. Det var nog endast ⅓ del som kom med på den. Vi kom till slut igenom här med och kunde traska vidare till gaten.
Stort plan och bra platser. Massor med filmer att välja på, vilket inte var lätt. Blev tillslut en och en halv film på denna sextimmars tur. Ingick mat, dryck, kaffe och moviesnacks. Vi fick meny med tre rätter att välja mellan. Jag tog thai biff med ris och när värdinnan frågade Ronny vad han ville ha sa han -gin och tonic. Han sa det inte bara en gång utan två innan han fick fram att han ville ha kyckling.
Mellanlandning i Doah med en väldigt lång busstransport från flygplanet till terminalen. Ny säkerhetskontroll och vidare till Gate c6. En timmes väntan och sedan bordning en timme innan planet lyfter mot Hanoi. Otroligt vilken stor och vilken ren flygplats. Massor med människor men inget skräp.
02.55 lokal tid lyfte planet från Doah till Hanoi. Denna resan var jobbigare. Det var upptänt i planet väldigt länge, benen började få spring så värktablett var ett måste och så visste vi att vi behövde sova de ca sex timmar det skulle ta eftersom vi skulle vara på plats i Hanoi under eftermiddagen lokal tid. Blev inte mycket sömn för någon av oss så vi sover säkert gott i natt.
Landade och begav oss mot utgången och där väntade en lååååååååång kö av människor för att visa sitt pass så de fick komma in i Vietnam. Efter en lång väntan fick vi godkänt och kom vidare. Nu var det bara att hoppas att väskorna kommit fram vid på lastningen på Kastrup och vid omlastningen i Doah. JAAAA! De var med. Ut genom tullen och vidare till disken som säljer sim-kort. Ett fixat så vi kan använda en gammal mobil som vi tagit med som gps. Kan vara bra att ha i reserv om kartorna inte går ihop med vägnamnen.
Vi har kommit fram till att vi skall vara backpacker och inte lyxa med taxi, så det var till att börja leta buss som kunde ta oss till vårt boende. Hittade en som var av den bättre standarden men den gick tyvärr inte ändra fram till vårt hotell. Men biljettkillen sa att han skulle säga vart vi skulle hoppa av och att vi sedan skulle ta buss 7. Sagt och gjort, vi åkte med. Fick betala 70 000 dong för två. Låter som en förmögenhet men det är ca 20 kr för två för en busstur på ca 40 minuter. Taxi skulle kostat 80 kr.
Biljettkillen sa till när vi skulle hoppa av och var buss 7 skulle finnas. Vilket kaos … Bilar, mopeder, människor, bussar överallt men ingen buss 7. Frågade i ett apotek efter ”bus seven” och möttes att frågande blickar. Vet inte om min engelska var otydlig eller om de inte förstod dessa två ord. Då vi inte såg buss 7 bestämde vi och för att traska vägen till hotellet. Fram med kartan och leta vägnamn. Vi lyckades trots kaos i trafiken, som man fick gå i efter mopeder och motorcyklar stod på trottoaren. Nu har vi installerat oss, duschat och skall snart göra stan denna kväll. Får se hur det slutar.
På grund av krånglade internet så kommer även vår första kväll i Hanoi här. Vrålhungriga gick vi ut och tog ett väldigt säkert kort. Blev kyckling i två varianter för oss och så Tiger öl till det. Inga gröna tigrar men väl blå. Var god mat och vi gick mätta och belåtna därifrån. Lite planering inför morgondagen blev det med. En promenad runt sjön Hogan Kiel sjön med vackra belysta byggnader och broar.
När vi strosade längs gatorna fick vi syn på denna killen som tömde tallrikarna i gatans brunn.
Kvällen slutade med att jag köpte en ny stor rygga för ca 200 kr och Ronny prutade till sig en t-shirt på köpet. Bilder kommer senare.
Blev mycket men har varit ett intensivt dygn.
Visum har kommit
Vietnam nästa
Vårt äventyr i Grekland sommaren 2012.
Då var vi hemma igen efter 3,5 vecka på resande fot i Greklands ö-värld. En semester som vi kommer prata om och tänka på mycket tror jag. Skall försöka göra en sammanfattning av resan här. Tänker då ta med kort om öarna, kostnader för resor och boende och lite annat. Kan låta som tråkig läsning men hoppas kunna snitsa till det lite här och där kanske. Till varje ö lägger vi en länk om ön och efter den korta informationen ligger länkar till bloggen om just de dagarna vi tillbringade på ön.
Redan innan jul 2011 började vi prata om att ö-luffa i Grekland under semester. Tiden gick och vi nämnde inte så mycket om det. Letade lite på nätet om öarna kring Kos. Varför runt Kos kan vi tacka Martina och Linus för och om det kommer mer sedan. Som sagt tiden gick och snart var det semester. Måste säga att vi inte har planerat så mycket alls. Om det är det som gjorde att resan blev, som vi tycker, så bra eller om man inte behöver planera mer för att göra det vi gjorde. Ja, det vet jag inte.
Vi hade bestämt att vi skulle börja vår resa vecka 25, det vill säga midsommarveckan. Om vi skulle åka innan den 19 juni eller efter hängde på Martina. Eftersom hon fyller år denna dag få berodde det på om hon var i Sverige eller på Kos på sin födelsedag. Att hon kanske skulle vara på Kos beror på Linus, hennes pojkvän, som har företag på Kos i form av Svenska Bartenderskolan och Tylösand Beach Club. Så att boka flyg för starten dröjde fram till den 27 april 2012, då hon hade kommit fram till att hon skulle vara på Kos. Vi bokade flyg för att flyga från Kastrup den 16 juni 2012 kl. 9.00 med mellanlandning och byte av flyg i Düsseldorf för att sedan landa på Kos kl. 17.30. Direktflyg mellan Kastrup och Kos tar endast ca 3,5 timme, men vi skulle ju vara iväg ett tag så valde ett billigare flyg i ställer. Nu var flyget ner bokat och vetskapen om att vår luff skulle bli av började kännas. Någon hemresa bokade vi inte och det var för vi viste inte om vi ville vara iväg en, två, tre eller fyra veckor. Dessutom viste vi ju inte hur vi skulle resa mellan öarna så då var platsen för hemresan svår att bestämma redan så tidigt. Vi gjorde, trots bokningen av nerresan, inte någon större ansträngning på att läsa in oss på öarna eller planera för vilka vi skulle åka till och i vilken ordning. Fixade i alla fall en karta som visade öarna som finns där.
Veckan innan vi skulle åka började vi plocka fram saker vi tänkte att vi skulle ha med oss. Skrev en lista med på det som behövdes. När vi la fram sakerna på bordet i köket så började känslan av att det verkligen skulle bli av att infinna sig och man längtade mer och mer för varje dag till att det skulle bli fredag, sista arbetsdagen och dagen för vår avfärd. Våra ryggsäckar var packade och klara på torsdagen med det vi trodde vi skulle behöva under de veckor vi skulle vara iväg. Vet nu att vissa saker behöver man inte och vissa skulle man ha fler av.
Fredagen den 15 juni kom och vi jobbade som vanligt denna dag. Kom hem, fixade mat och satte oss framför Tv för att se Sveriges match i fotbolls EM. Viste att vi inte skulle hinna se mer än första halvlek eftersom vi skulle åka tåget från Mörrum kl. 22.45. Efter första halvleks slut hängde vi på oss ryggsäckarna och traskade de ca. två km till stationen. Nu var vi på väg …
Kom till Kastup med tåget strax efter ett på natten. Inte mycket fart på den flygplatsen vid den tiden. Hittade en avskild plats att breda ut våra sovsäckar på för att kunna lägga oss och få lite sömn under resterande timmar av natten.
Kl. 9.00 lördagen den 16 juni lyfte planet från Kastrup och med mellanlandning och lite väntan i Düsseldorf landade vi på Kos kl. 17.30. En taxi till hotell Oskar i Kos stad och där stod hon och väntade på oss vårt minsta gryn Martina. Detta boende var det enda som vi förbokat under hela resan. Nu hade vi drygt tre dagar framför oss på Kos tillsammans med Martina och Linus. Eftersom vi hade tillbringar två veckor här förra året så gjorde vi inga utflykter här utan njöt av ledigheten på Tylösand Beach Club. Vi firade Martina med frukost på vår balkong och med middag på kvällen på Spitaki. Mellan frukosten och middagen gjorde vi efterforskning på hur vi skulle ta oss till nästa ö på det billigaste och bästa sättet.
Kalymnos, http://www.kalimera.se/oar/dodekan/kalymnos.html, var vårt nya mål. Vi tog den lokala bussen från Kos stad till Mastichari och därifrån båt vidare till Kalymnos. Kallas för Svampfiskarnas ö då det är här man dyker efter de där tvättsvamparna man kan köpa i hälsokostaffärerna här hemma. Är också en ö för de som är intresserade av klättring och av dykning. Inget för oss, vi höll oss på den plana marken. Det var också här vi firade midsommar med sill och potatis och snaps ...
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4fe47c70e087c36a0e0283f1
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4fe47c70e087c36a0e0283f3
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4fe6fd44ddf2b33d750002c0
Leros, http://www.kalimera.se/oar/dodekan/leros.html, blev nästa ö att besöka. Hade nog blivit en annan upplevelse om vi bott inne i hamnstaden Agia Marina i stället för att välja en mindre by. Men då hade vi heller inte träffat på Foti som ägde och jobbade på restaurangen där vi åt sista kvällen och det var även han som fixade boendet för nästa ö. Det också på denna ön som Ronny fick hjälpa till att hänga upp en haj när han var ute och strosade. Ronny alltså ...
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4fe6fbede087c332ab0009e8
Nästa blogginlägg berättar både om Leros och om Lipsi.
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4feb0a70ddf2b305080000b5
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4fec5c7b9606ee5ea000005e
Lipsi, http://www.kalimera.se/oar/dodekan/lipsi.html, Är en liten mysig ö som vi varmt kan rekommendera om man vill ta del lugnt, njuta av underbar miljö och äta god mat. Hit skulle vi kunna tänka oss att återvända.
Som ni läste innan så finns det skrivet om Lipsi i blogglänken här innan. Här kommer någon till. http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4fec5c7b9606ee5ea000005e http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4fed4ae89606ee073e000ef6
Partmos, http://www.kalimera.se/oar/dodekan/patmos.html, här var det första gången som vi kände av det där med att bli anfallna av bostadsuthyrare. Alla var på oss och pratade i munnen på varandra. Som en räddande ängel kom Susanna och undrade om vi kom från Lipsi och från Madam Anna. Madam Anna hade ringt och berättat att vi var på väg. Susanna var Annas systerdotter och hon hade uthyrning hon med. Vi sa jag till hennes boende och kände att vi var tacksamma för att Anna ringt henne. Här var en lite större ö an de tidigare.Trots det hittade en egen liten vik ...
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4fedd0f1ddf2b36e08000030
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4feee7b7ddf2b36e200010e6
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ff064339606ee3456002c71
Kos, http://www.kalimera.se/oar/dodekan/kos.html, har vi som sagt inte gjort utflykter på. Men måste säga att vi haft roliga, mysiga och givande dagar där ändå tillsammans med Martina och hennes Linus.
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ff1331ce087c307d1000868
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ff30c76ddf2b3580a0000cf
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ff3d9b2e087c311040011c4
Nisyros, http://www.kalimera.se/oar/dodekan/nissyros.html, är en liten vulkanö. Liten är den verkligen. Här stannade vi endast en natt men fick en otrolig matupplevelse i den lilla bergsbyn vi besökte där vi hade utsikt över vulkankratern på ena sidan och en underbar solnergång på andra hållet.
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ff56d7b9606ee7eb4001334
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ff685919606ee7ec8002781
Tilos, http://www.kalimera.se/oar/dodekan/tilos.html, här har vi haft det allra bästa läget på boendet. Nära hamnen, vid strandpromenaden, vid stranden och nära affär, bageri och restauranger. Med vatten som var så klart ... Dessutom en underbar utsikt från vår lilla balkong. Här är också ett ställe vi skulle kunna tänka oss att semestra på i lugn och ro.Har har vi också upplevt en både solnergång och soluppgång. Så vackert så ...
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ff7453f9606ee560a00162d
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ffa80a09606ee1e0d000873
Rhodos, http://www.kalimera.se/oar/dodekan/rhodos.html, har vi kommit fram till, och det gjorde vi ganska snabbt, är inget för oss. I alla fall inte Rhodos stad. Massor med folk men det som är allra jobbigast är nog alla inkastare på barer och restauranger. Inte nog med att de försöker fösa in en, de tror att det går lättare om de pratar svenska med en. Hur mycket grekisk känsla får man då? Blir det resa till Rhodos någon mer gång så blir det inte till Rhodos stad.
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ffbc05fddf2b32cf7000a84
http://publishdev.se/ronnysvensson.blogg.se/entry/4ffd93dcddf2b341d4000018
Vi kom hem trots att Ronny blev sjuk. Och jag är mycket tacksam för att vi gjorde det eftersom han fick uppsöka sjukhuset på torsdagen då febern inte ville ge med sig. Blev inlagd för att få antibiotika intravenöst. Fick komma hem dagen efter då han började känna sig bättre efter medicineringen.
En sammanställning på kostnaden för det vi upplevt kommer här. Vi har varit borta i 25 dagar totalt.
Flyg till Kos och från Rhodos hem igen: 6570:-
Båt och busskostnader när vi tagit oss från ö till ö: 2203:-
Boende på de olika öarna: 5792:-
Kostnad för att hyra vespa: 570:-
Tåg till och från Kastrup: 705:-
Övriga utgifter så som mat, dryck m.m.: 14054:-
Totalt för hela resan blev kostnaden: 29894:-
Det blir en kostand på 1195,76:- för oss tillsammans för varje dag och vi slår ut det. Då ingår allt det som finns uppgivet här ovan.
När vi summerar det vi gjort så kan vi inte komma på något som vi skulle vilja ha gjort annorlunda. Finns nog de som tycker det låter jobbigt att vi inte har planerat och förbokat både resor och boende innan. Men det är det som vi har känt som skönt. Vi har inte behöft stressa för att vi "måste" till ett nytt ställe en viss dag och en viss tid. Vi har i stället kunna känna oss för om vi vill vara kvar eller om vi ville dra vidare. Dessutom lär man sig en del på att leta efter trasporter och tider och boende då det inte är lika från ö till ö även om man är i samma land.
Vi har haft härliga dagar i Grekland med god mat och dryck. Boende som har varierat i klass men som har varit ok. Vi har upplevt mycket, skrattat och mått så bra som man bara kan. Vem vet, vi kanske gör det igen någon gång ...
